Rapports inrikespolitiske korre, Mats Knutsson, är ute och kvittrar på från årets "Folk och försvar". Det är faktiskt både informativt och underhållande att följa:

http://svt.se/svt/road/Classic/department/605/jsp/Render.jsp?d=118399

Centerpartiet var ett alternativ för mig en gång i tiden. Det är något som jag ärligt och villigt erkänner. Var man landsbygdsbarn vid den tiden då Torbjörn Fälldin var statsminister, så kändes det rätt naturligt. Och var man tonåring den där gången när Olof Johansson inte dagtingade med sitt samvete utan hoppade av regeringen, så ingav det en viss form av respekt. Centern var ett parti som stod för sina åsikter, ett parti som inte vek ner sig för smicker och löften om trevliga taburetter. Men det är rätt länge sedan nu...

Miljöminister Andreas Carlgren har de senaste månaderna hamnat i mycken blåsväder. Överhuvudtaget tycks det vara just statsråden från (C) som ej levererar det som de utlovat (möjligtvis undantaget Eskil Erlandsson som varit så effektiv och handlingskraftig som jordbruksminister att han hastade igenom en nedläggning av Djurskyddsmyndigheten utan att utreda konsekvenserna).

Kritiken mot miljöministern är hård, men befogad. Här hade vi fått en miljöminister som under tiden som ungdomsförbundsordförande var varm motståndare mot kärnkraft, det bådade ju gott. Som minister vände han sig dessvärre från sin rörelse och blev den miljöminister som sanktionerade beslutet som riskerar leda Sverige in i ett långvarigt kärnkraftsberoende.

Carlgren var som kommunalråd på Ekerö en hårdför motståndare mot förbifart Stockholm, för miljön och klimatet sade han då. Som miljöminister svalde han paketet med hull och hår, trots att det inte finns en enda studie från något enda ställe i hela världen som visat på att fler motorvägar leder till annat än ökade utsläpp.

Miljöministern och hans partibroder, Claes Västerteg, har in absurdum argumenterat för vargjakt med följande resonemang: 

"Genom att man inför en planerad licensjakt kommer de individer som bär på dåliga anlag att kunna avlägsnas från vargpopulationen. Det kommer att reducera risken för fortsatt spridning av dåliga anlag samtidigt som genetiskt viktiga vargindivider får leva vidare." - Västerteg Riksdagens protokoll 2009:10:18, 21/10-09).

När undersökningarna av de massakrerade djurkropparna nu visar på att ingen av de avskjutna vargarna hade några dåliga anlag, utan var friska individer, så tiger Västerteg och Carlgren. Inte så konstigt, kanske, eftersom deras argument faller samman som ett korthus och den retorik med vilken de förändrat svensk rovdjurspolitik visat sig vara en myt.

För Andreas Carlgren som person måste det vara trist att på miljöområdet vara den minister som "för Sverige ur tiden", en bakåtsträvare som värnar gårdagens lösningar snarare än blickar framåt för att ta itu med morgondagens problem. Dessvärre riskerar han dra hela Centern med sig. Risken finns att hans parti, i likhet med hans argument, faller samman som ett korthus. Och lite trist vore det om så sker, men även det skulle i så fall kännas befogat. Desvärre...

Denna söndagskväll har MP:s silly season i nomineringsmöten just avslutats. Under en knapp månads tid har fem av sex VG- föreningar anordnat särskilda valmöten. Alla valkretsar förutom Bohuslän har spikat hela eller delar av sina listor. Och här kommer Miljöpartiets toppkandidater:

RIKSDAGEN

Skaraborg:

1. Helene Stiernstrand, Lidköping,

2. Nils Farken, Mariestad,

3. Caisa Lycken, Borås/Mariestad. 

VG Norra:

1. Peter Rådberg, Trollhättan,

2. Sarah Isgren, Mellerud,

3. Dragan Vrdoljek, Trollhättan.

Göteborg: *)

1. Valter Mutt,

2. Lise Nordin,

3. Max Andersson.

Sjuhärad:

1. Johan Hellström, Borås,

2. Eva Théen Johansson, Borås,

3. Lise Nordin, Göteborg.

REGIONEN

Skaraborg:

1. Göran Larsson, Lidköping,

2. Roland Wanner, Falköping,

3. Karin Olofsson, Tidaholm.

VG Norra:

1. Helen Persgren, Vårgårda,

2. Lars- Erik Strömbergson, Trollhättan,

3. Janine Alm- Ericson, Alingsås.

Göteborg: *)

1. Birgitta Losman, Bollebygd,

2. Joakim Larsson,

3. Anna Sibinska.

Sjuhärad:

1. Birgitta Losman, Bollebygd,

2. Staffan Falk, Borås,

3. Ingegerd Borg Saviharju, Ulricehamn.

*) = Med reservation för ev ändringar

Vill följa Angelas råd och tipsa om sidan nedan, som visar på ett aktuellt samhällsproblem:

www.stulnabarn.blogspot.com

Sarah Isgren från Mellerud blir tvåa på riksdagslistan till MP. Läs mer...

Såg en dokumentär på National Geographic om maneter. En liten geleklump, vars snällaste variant många av oss som barn gått omkring och burit i våra nävar. Att de funnits på jorden i över 600 miljoner år ger ju förstås perspektiv. Och att de nu, på grund av människans kväveutsläpp, funnit fler döda bottnar än på de senaste 500 miljoner åren, gör att de börjar återta herraväldet över haven. Och växthuseffekten bidrar tydligen ytterligare till att polyperna avger sig fler skivor med maneter jorden runt. Och medan alla fiskarter, insekter och däggdjur tenderar att minska i artrikedom, så blir antalet kända maneter bara fler och fler.

Tänk om det slumpar sig som så att människan, av kortsiktiga vinster och ren dumdristighet, är på väg att utrota allt liv förutom de där seglivade maneterna, som är äldre än nästan allt annat liv vi känner? Att bli brädade av en geléklump. Vad snopet det skulle vara...

Har ägnat mig så mycket åt politik den gångna veckan att jag känner behovet av rekreation och inspiration. Och då vänder jag mig förstås till musiken och till Povel Ramels skafferi av fnissiga låtar. Här kommer en länk till en av de mindre kända, men inte desto mindre fnissiga. Nämligen "Killarna som gjorde henne fet" från Semlons Gröna Dalar.

När Vaclav Klaus till sist fick ge med sig och för Tjeckiens del underteckna det ödesdigra Lissabonfördraget, trodde nog de flesta att allting var klappat och klart. Men så i elfte sekunden före tolvslaget, börjar en represenant för de mindre länderna att opponera sig. Åland, som delvis autonom region i Europa, kräver en plats i det nya EU- parlamentet. Lissabonfördraget innebär ju trots allt att Lagtinget, som Ålands högsta beslutande församling heter, också tvingas lämna ifrån sig makt till EU- parlamentet.

När nu Ålänningarna börjat mopsa upp sig, så kanske det finns hopp om att andra kollektivanslutna stater utan makt i EU- parlamentet, såsom Andorra, San Marino, Moncao och kanske rentav självaste Vatikanstaten, kommer kräva platser i Europas finrum. I åtminstone det förstanämnda fallet, Andorra, finns det en ganska stark rörelse åt det hållet. Dels därför att landet är det största och rikaste av småstaterna (med ca 75.000 invånare, en yta stor som Vänersborgs kommun och en ekonomisk omsättning som överstiger t.ex Maltas), dels för att landet, sedan det kollektivanslöts, förvandlats till en demokratisk stat med folkvalt parlament.

Är det småländer som Åland och Andorra vi ska hoppas på, i den sista gnuttan hopp om att Lissabonfördraget ska gå i graven? Det mesta tyder nog tyvärr inte det, men det sista som överger en, det är ju hoppet...