Naturskyddsföreningen skriver "Regeringens energipolitik har havererat". De orden säger ganska mycket kring den makabra omställning som Centerpartiet i dag gjort. När jag säger Centerpartiet, så menar jag förstås dess partiledning. Jag känner många (C)- medlemmar som idag är både förbannade och ledsna över sin partilednings beslut. Själv lider jag med duktiga lokala företrädare som exempelvis Maria Söderberg i Krokom, som i motvind kämpat för kärnkraftens avveckling och ett NEJ till uranbrytning. Jag tror att både hon och ett flertal tidigare partiledare i (C) är både besvikna och upprörda över Maud Olofssons sätt att lägga sig platt på marken.

För egen del är jag också besviken, eftersom (C) på riksnivå nu cementerar blockpolitiken ytterligare. Men så är de numera ett grått parti...

Under tisdagens regionfullmäktigedebatt beslutade 135 av 149 ledamöter att rösta bifall till den sjupartiöverenskommelse som VG Primärvård innebär, en reform som jag redogjort fördelarna för under flera tidigare inlägg.

I detta inlägg vill jag ge en eloge till coachen för projektet, Jonas Andersson (FP). Vill ni höra en av regionens retoriska höjdpunkter genom åren, så råder jag er att lyssna på Anderssons huvudanförande i debatten om VG Primärvård. Ett anförande som han höll lite i samma anda som en Oscarsprisutdelning. Småkul, vasst och en retorisk fröjd för trötta sekreteraröron.

Se, hör och njut av denna retoriska fröjd (och missa för all del inte Göran Larssons habila insats),  genom att klicka på denna länk, och därefter klicka dig fram till det ärende som heter: "Utveckling av primärvården i Västra Götalandsregionen, Införande av vårdval VG Primärvård".

Jag är ingen hejare på att rensa fisk. Älskar att vara ute och dra upp en regnbåge eller, för den delen, några abborrar eller gäddor. Men att rensa dem har jag aldrig varit bra på. Konstaterar detta efter att ha tittat dels på fisken som nu åkt in i ugnen, men också genom att slänga ett öga i diskhon. Köket är fullt av fjäll, diskhon full av fiskkött som borde följt med fisken in i ugnen och mina fingrar är fulla av skärsår. I ugnen ligger ett torftigt utskuret lapptäcke, en fisktrasa, och steks inbäddat bland enbär och andra kryddor. Doften är juvlig, men det är en sorglig syn.

Och jag kan inte skylla på slöa knivar, då jag så sent som i julas fick en extremt dyr och för ändamålet specialframtagen kniv i julklapp. Det blir till att endera uppsöka farbror Glenn för en kurs i fiskrensning, eller till att be fiskbilsfarbröderna att rensa åt mig framöver. För köket, fisken, diskhon; allt ser ut som ett slagfält i nuläget. Men det doftar gott, det gör det sannerligen...

Okej. Jag erkänner. Det finns många människor som ser fördelar med kärnkraft. Jag begriper det inte, men så är fallet. Inte minst i centerledningen, där minnet av Olof Johansson och Lennart Daleus tydligen är både bortstädat, inlåst och glömt.

Vad jag kräver är dock, att om alliansregeringen tänker göra allvar av sina planer på att bygga kärnkraftverk, så måste också elmarknaden anpassas efter sund marknadsmässig princip. Inga statliga bidrag för dessa kostnadsdrivande investeringar, inget daltande med befrielser av försäkringar. Om nu kärnkraften är såpass lönsam som metall, pappers och andra anser, så kanske de är beredda att hosta in de 400-500 miljarder kronor i investeringar som krävs för att finansiera utbyggnaden. Inte ska våra surt förvärvade skattepengar gå till att finansiera något som marknaden egentligen är bäst på att sköta.

Några exempel på hur marknaden fungerar:

- Ett litet elbolag beslutar etablera 5 vindkraftverk, en investering som betalas av på ca 5-6 år, och som därefter genererar vinst åt det lilla bolaget.

- Ett bondekooperativ beslutar etablera ett lokalt biogasnät. Efter ett investeringsbidrag i infrastruktur, börjar kooperativet genast sälja ickefossil energi, och går efter 5-6 år med vinst.

Om, och jag säger om, metall och pappers finner någon marknadsmässig finansiering på att bygga reaktorer, vilka har en uppbyggnadstid på ca 15 år, och därefter tvingas drivas åtskilliga decenium innan de går med vinst. Om detta sker, och elbolagen som driver reaktorerna avkrävs sedvanliga försäkringsregler. Om detta uppfylls, tillsammans med de grunligt utarbetade krav på en säker och miljömässigt driven verksamhet, från det att uranet bryts, till slutförvaringen är löst. Om pappers, metall och övriga kärnkfraftsförespråkare finner sådan investering, då må det vara hänt att de lämnar in en ansökan till regeringen om att få bygga ny reaktor, eller ersätta någon av de gamla. Innan dess bör de faktiskt hålla käften, rent ut sagt.

Som skattebetalare och politiker med ekonomiskt ansvar för att hushålla med offentliga finanser, så tänker i vart fall inte jag medverka till att grundläggande marknadsmässiga principer åsidosätts, bara för det förekommer ett dumdristigt kärnkraftsmantra som florerar på ledarsidor, bland allianspartister och framtidsfrånvända fackpampar.

Efter det att Geir Haardes mittenhöger- koalition i dag avgått med omedelbar verkan, har den isländske presidenten, Olafur Ragnar Grimsson, förhört sig för med övriga partier i det isländska Alltinget om en framtida regeringskoalition.

Nu ser det ut som att Grön Vänster tar över regeringsmakten tillsammans med Socialdemokraterna. Följ senaste nytt från vårt västraste grannland via Morgunbladids engelska nyhetstjänst.

Den amerikanska presidenten utvecklade via sin första veckovideo sina planer för en grön omställning, både som ett led att hantera klimatkrisen och som tillväxtfaktor för den amerikanska ekonomin. Löftena om energieffektivisering, satsning på grön el och en utbyggnad av bredbansnätet ter sig lovande i jämförelse med hur snacket brukade gå hos den förre presidenten. Se videohälsningen nedan, och passa på att besöka presidentstabens öppna och informativa bloggar på www.whitehouse.gov

Regeringen Haarde på Island riskerar spricka under helgen. I dag har statsministern fört förhandlingar med Socialdemokraterna som sitter med i den center höger- inriktade koalitionen, men som nu aviserat att man hyser tankar om att hoppa av.

Nyval har utlysts till maj månad, och Geir Haarde själv har sagt att han inte ämnar söka mandat för en ny regering efter valet. Den ekonomiska kollapsen har därmed också följts upp med en djup politisk kris, då Haardes parti Självständighetspartiet nu saknar trolig regeringsbildare efter valet.

Mitt i alltihopa fortsätter talrika massor av det isländska folket med protesterna mot regeringens hantering av krisen, i dag var det drygt 6.000 protesterande på gatorna i Reykjavik under parollen "Rädda folket", vilket motsvarar 2% av hela nationens befolkning.

Jag ville ut till Lysekil

till bohushällar, så

jag boka resa kollektivt,

med tåg pluss buss och båt,

och just som jag gått på mitt tåg

det kändes ganska bra,

men då en konduktör hånlog

och sa: -Det blir byte i da'!

Här står jag

någonstans vid världens ände

allt ur led

på järnvägsknuten Öxnered.

Jag väntar nu på tåget som

ska komma från Borås

men inget händer allt är tomt

och skymningen är grå.

Jag ser en liten kur i vitt

där luktar korv och mos,

men kiosken verkar väldigt stängd

och inget tåg från Borås.

Öxnered

omgivet av gran och nässlor,

allt ur led,

på järnvägsknuten Öxnered.

Jag sitter på en stol i plåt

den vinglar instabilt,

jag gnolar på en ensam låt

det låter ej gentilt.

Öxnered

någonstans vid världens ände,

allt ur led

på järnvägsknuten Öxnered.

Men plötsligt rullar tåget in

mitt tåg mot Bohuslän,

och snabbt jag famlar, skyndar in

och kommer aldrig igen

till Öxnered

någonstans vid världens ände

allt ur led

på järnvägsknuten Öxnered.