Enligt Sifos oktobermätning leder oppositionen över regeringen, med 49,2% mot 44,4%. Enligt Skops mätning leder regeringen över oppositionen, även om allianspartierna tappar även där. En sammanställning av båda mätningarna finns på Aftonbladets hemsida.

Det spretar i opinionen och det kanske bara är bra. Sådant kanske kan vitalisera debatten så den handlar om annat än om blockens storlek i förhållande till varandra, kanske rent av om politiken som de båda blocken står för. I förlängningen är det, som jag ser det, förödande att vi inte heller törs prata om hur det spretar mellan de olika partierna inom respektive block. Att det finns en skillnad mellan att lägga sin röst på V, S eller MP, liksom att det skiljer mellan KD, M, C och FP. Att det faktiskt finns sju riksdagspartier med delvis olika inriktning som ställer upp i valet nästa höst, snarare än två block.

Vi är rätt fjärran från läget 2002, när landet stod på randen att få en grön mittenregering med Lars Leijonborg som statsminister, något som för övrigt C, tidigare känt som "mittens rike", satte P för. Inför valet 2010 finns det dock inget annat alternativ än att hålla sams inom blocken, det är resultatet av alla allianser och block, vilka kortsiktigt ökar chanserna till regeringsskifte men långsiktigt innebär en avvitalisering av den politiska debatten. Men måhända är inte de stora pendelrörelsernas tid förbi? Framåt slutet av 10- talet kanske vi åter står med 7 (eller fler) partier som ställer upp var för sig och där statsministerposten inte längre är ett inpinkat revir för S eller M? Låt oss hoppas det...