Som budgetsekreterare för (mp) i Västra Götalandsregionen jobbar jag nu med att förbereda fullmäktigepolitikerna på att alternativen de kommande åren handlar om stålbad eller skattehöjning för regionens del. Det är högst sannolikt att vi redan i år kommer få ett underskott på närmre en halv miljard kronor i Västra Götaland. Främsta skälet är minskade skatteintäkter, när människor nu börjar bli arbetslösa.

Inte blir man lyckligare av att läsa om finansminister Anders Borgs kommentarer i Dagens Nyheter. Borg verkar övertygad om ännu en finansiell kris, när konkurser och neddragningar väl har lett till minskad köpkraft så att hjulen snurrar långsammare. Kreditförluster blir följden,spår finansministern.

För Västra Götalandsregionens del är jag oroad, inte minst kortsiktigt. Högerregeringens skattesänkningar nationellt har slagit undan utrymmet att satsa på kommuner och landsting i den utsträckning som hade behövts. Och skattehöjningar lokalt tas inte ut progressivt, den slår hårt åt fattig som rik. Samtidigt lär alternativet vara värre, åtminstone om man ser till dem som är i behov av vård och omsorg. Alternativet innebär nämligen ett stålbad för de offentligt finansierade verksamheterna.

Samtidigt innebär kris och hot utrymme för nytänkande och förändringsbenägenhet. För mig som Miljöpartist är en grön omställning nödvändig också för att vi ska ta oss ur den ekonomiska krisen. På lång sikt hyser jag därför tillförsikt, trots Borgs nattsvarta uppsyn...

Den som varit inne på Vita husets hemsida under Bush administration har mötts av vackert nedtecknade tal och pamfletter, lite foton på presidentparet och en gedigen samling fotografier och porträtt på Bush företrädare.

När nu Barack Hussein Obama svurit presidenteden, möter besökaren till Vita Husets hemsida en helt ny och tämligen mer modern hemsida. Den nya administrationen har blogg, kontaktformulär och dessutom utannonseras löftet om att presidenten i egen hög person tänker lämna en videohälsning varje lördagsmorgon under sin ämbetstid. Det ni!

Därutöver kan rapporteras att agendan förändrats och utökats. Istället för ett ensidigt fokus på "Terrorism", så kan man nu läsa om ämnen som "Civil Rights" och "Woman (jämställdhet)". Den spontana reflektionen, efter ett besök på hemsidan, är att Obama verkligen har ambitioner att hålla de löften om "change" som han gav förenta statsborna i valrörelsen

För en människa från den gröna rörelsen tedde sig förra veckans debackel i Kristdemokraterna något märkligt. Ni vet, den där händelsen med att en i partiet tämligen populär nominerad person, som fått ca 30% i provvalen, när listan skulle spikas hamnade fullständigt utanför densamma. Något sådant skulle aldrig kunna hända i Miljöpartiet de Gröna. Inte nuförtiden, i vart fall. Till skillnad från Kristdemokraterna och övriga riksdagspartier, fastställer vi vår Europaparlamentslista via medlemsomröstning.

Jag har inte bestämt mig för hur jag ska rösta än, men kommer i dagarna att gå in på omröstningssidan för att läsa mer om partiets kandidater och valberedningens förslag.

Den som skådat en bäverdamm i det verkliga livet brukar sällan ta miste på spåren. Området runt dammen brukar kantas av några karakterisktiskt knäckta stammar, och dammbygget är för gediget för att den skulle kunnat komma till av sig självt.

I Dalsland finns det mycket bäver, och de senaste åren har jag varit ute på jakt med min kamera för att fånga detta tämligen bildskygga djur på bild. Sånär som på en skugga mellan några grenar har jag inte lyckats, men förmodligen lär chanserna öka i framtiden. GP rapporterar nämligen att antalet bävrar i naturen stadigt ökar också söderut. I dag går gränsen någonstans i höjd med Trollhättan, även om det förekommer vissa spår också söder därom. Förmodligen lär de sprida sig över Ale och Vättle- fjällen, och så vidare mot Sjuhäradsbygden (såvida de vågar korsa E20) och Småland. Vore kul, tycker jag, även om säkert en och annan markägare anser annorlunda...

Under helgen får ni roa er med en liten tävling. Det lilaklädda paret i inslaget deltog 1973 i Schlager- EM iklädda någon slags sparkdräkt. För vilket land tävlade de? Första korrekt insända svaret erhåller ett litet pris.

Internationellt var det den lite träiga och egocentriske Al Gore som gjorde klimatkrisen känd för folket. I Sverige var det den betydligt mer sympatiska och något mer trovärdige meterologen Pär Holmgren, SVT, som medvetandegjorde befolkningen om vad som håller på att hända med moder jord.

I ABC meddelar nu Pär Holmgren att han lämnar sin tjänst på Sveriges Television, för att kunna ägna sig heltid åt klimatkrisen. En anledning sägs också vara att klimatfrågorna tenderat ha blivit mer och mer politiska genom åren. Om Holmgren någon gång skulle vilja verka via politiken, tycker jag att de rödgröna bör erbjuda Holmgren miljöministerposten efter valet 2010. 

Israel, ett land på dryga 60 år, är ett land som hela tiden varit inblandat i konflikter. Till att börja med angreps landet av bl.a Syrien och Egypten redan när det var en dag gammalt. Några år senare angrep Israel, England och Frankrike delar av Egypten. 1967 genomfördes sexdagarskriget där Israel intog bland annat Västbanken, Gaza, Golanhöjderna och östra Jerusalem. FN krävde reträtt.

Sedan 60- talet har ovan nämnda områden kastats mellan hopp och förtvivlan, mellan fredssamtal, kriser, vapenvilor, terrorattacker och regelrätta anfall av elittrupper. Om man som utomstående ska utpeka skyldiga till att konflikten fortsätter utan ljusning, så blir det en tämligen lång lista av organisationer, stater, världssamfund och såklart också enskilda hökar.

Å ena sidan har vi Israel - ett land som av flera av sina grannar inte är önskvärt att existera. Bara Egypten och Jordanien har godkänt Israels rätt att existera, vilket såklart är ett grundläggande problem. Möjligtvis är det en av rädsla för sina stora och ovänligt sinnade grannar som Israel sett sig nödgade till att låta USA sponsra en uppgradering av försvaret till en militär stormakt. Men någonstans där begick förmodligen landet sitt första strategiska misstag. Det andra var förstås att försöka använda sin armé till att underkuva sig nya landområden. Att helt emot FN:s vision om en frizon för ett i världskriget misshandlat folk, sätta i verket en erövring av landområden tillhörande palestinierna. En folkgrupp, som sannerligen också lidit ont genom århundradenas lopp.

När Hamas bröt vapenvilan i slutet av 2008, mitt under Israels slutspurt inför valet, gjorde så palestiniernas regering ett enormt misstag, förmodligen det största strategiska misstaget som en regering någonsin kan göra sitt folk.  Problemet är förstås, att Hamas inte företräder sitt folk. Hamas företräder de intressen som för likt 60 år sedan, ville göra sig av med Israel - en gång för alla. Palestinierna förtjänar i sanning en bättre regering. Men det gör i sanning också israelerna. Frågan är om vi inom överskådlig tid kommer få uppleva en hållbar fred i mellanöstern, en tvåstatslösning. Jag hoppas, men det börjar bli svårt att tro på det.

Läste i DN att Bolivia vill dra Israel inför ICC - Internationella brottsmålsdomstolen för folkrättsliga brott. I så fall har vi nya problem. Vare sig Israel eller så särskilt många andra länder i området har godkänt domstolen...

För er som regelbundet följt skidskyttevärlden och Vinterstudion i SVT, är det förmodligen inte ovanligt att ni hört bisittare Grenemark bedrövas över den mentala låsningen hos Domeij. Hur Fia från Örnsköldsvik ständigt lyckas nolla på träningarna, men misslyckats totalt i skyttemomentet på tävlingarna.

Sofia Domeij har dock den här veckan gått från klarhet till klarhet. Från en suverän förstarunda i damstafetten, till en finfin 19:e plats i dagens sprint. Jag tror att hon, förutsatt att hon tar till sig av den sköna känslan i att skjuta snabbt och säkert, lär kunna nå pallen den här eller nästa säsong. Sverige har snart ytterligare en världsstjärna i skidskytte vid sidan av ACO och Jonsson, det känns i vart fall så...