Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson sammanfattar två saker på ett mycket bra sätt på sin blogg. Dels synen på regeringens brister när det gäller en klimatpolitik värd namnet. Dels en kritik kring att föreningen blivit indragen som argument i den interna medlemsomröstningen om huruvida (mp) ska lämna EU eller inte.

Efter att ha bläddrat lite i ett nummer av tidningen Miljömagasinet, som av någon mystisk och oförklarlig anledning landat med personligt adresserat tryck hemma hos mig, kan jag bara konstatera att det var bättre förr. Med förr menar jag förstås tiden då suveräna Elisabeth Wiechel var tidningens chefredaktör, och hade ambitioner att bygga upp en seriös endagarstidning med. I dag verkar den mest vara någon form av sammelsurisk samlingsplats för människor som inte får chansen att göra sin röst hörd någon annanstans, till på köpet med fler artiklar om Lissabonfördraget än om miljön.

Sett i backspegeln hade nog varit lika bra om MM gått i graven den dagen Elisabeth lämnade tidningen. Personligen tyckte jag det var en svart dag när partiet beslutade ta sin hand från tidningen, för det startade nedmonteringen och avlövningen av en tidning som en gång var på väg att bli Sveriges mest seriösa nyhetstidning med miljöperspektiv...