Dagens Nyheter med flera rapporterar i dag att Socialdemokraternas mångåriga partisekreterare, Marita Ulvskog, avgår och satsar på att bli socialdemokratiskt dragplåster till EU- parlamentet. Och hon gör det med partiledare Sahlins goda minne.

Att öppet EU- kritiska Ulvskog satsar på EU- parlamentet, samtidigt som Miljöpartiet de Gröna flaggar för att tona ned utträdeskravet till förmån för  en mer saklig kritk mot EU:s brister, borgar för att (mp) och (s) kan innebära islossning mellan de båda partierna i Bryssel. Det har varit allmänt känt att klimatet mellan de två partier som eventuellt tillsammans med (v) önskar regera Sverige efter nästa val, varit på kant med varandra i Europafrågorna i många år. Inte minst märktes detta under Sveriges förra ordförandeskap i EU, där "Chairman Persson" sjöng EU:s lov, samtidigt som vi gröna gick och demonstrerade i centrala Göteborg.

Genom att (s) nu låter en såpass EU- kritisk kraft som Marita Ulvskog få tillgång till en plattform att bedriva seriös kritisk politik på, samtidigt som (mp) tonar ner utträdeskravet (eller rentav slopar det, om jag finge bestämma), så finns det utrymme för en breddad och seriöst kritisk EU- debatt, hos åtminstone fyra av de svenska partierna i EP. Det vore i så fall inte en dag för tidigt...

Nyheterna från Mars- landaren Phoenix ger oss intressanta upptäckter var dag just nu. Man har inte bara kunnat bevisa att det funnits flytande vatten på vår röda planetgranne i solsystemet, utan också att det snöar.

Snöfallet som hittills upptäckts var för litet för att inte förångas innan det nuddade marken, men man räknar med att detta kan ändras när vintern nu är i antågande till området där Phoenix har sitt tillhåll.

En annan nyhet, när vi ändå är inne på solsystemet, är att Plutos många vänner bland dvärgplaneter, bara växer och växer. Senaste tillskottet är den äggformade himlakroppen EI61 (upptäckt vid årsskiftet 2004/2005), som tillsammans med sina två månar för en mörk tillvaro ungefär 51 astronomiska enheter från Solen. Efter en pressrelease 17/9  är EI61 numera klassad som dvärgplanet, och lystrar till namnet Haumea efter en Hawaiansk gud. Lite synd att "Santa" som var forskarteamets eget arbetsnamn, inte ansågs tillräckligt gudomligt för en planet, men det är ju kul att man börjar söka gudanamn utanför de romerska och grekiska namnen. Vågar vi hoppas på en liten Freja eller Urdi så småningom?

Läs mer om Phoenix upptäckter av väderfenomen på Mars.

Läs mer om dvärgplaneten Haumea.

Det finns hundratals argument för att slopa utträdeskravet. Det visar inte minst kampanjbloggens alla inlägg, från Miljöpartister i hela landet, som anser att det nu är dags att slopa utträdeskravet. Personer som Peter Rådberg, Åsa Domeij, Heiti Ernits, Annelie Nilsson, Göran Larsson och lite drygt 100 till, redovisar tydligt och klart varför (mp) bör sluta driva frågan om utträde ur EU. Personligen ställer jag mig bakom de flesta av argumenten som presenteras.

Jag satt, i ett helt annat forum på nätet, och diskuterade hur mångfald berikar vår kultur och vår föreståelse för varandra. Fick då mejlat till mig någon slags mellanakt från schlager-EM, med samma tema.

Efter att ha tittat på det hela, funderar jag dock bara på en enda sak. Och det är om en av mina partikamrater från Trollhättan, har en fotbollstokig dubbelgångare. Titta och avgör själva, ni Miljöpartister, klippet kommer ca 5.05 in i inslaget, som för övrigt är ett utmärkt exempel på hur kulturell mångfald kan berika ett såpass överflödigt inslag som en mellanakt i schlager-EM...

TV4- nyheterna har låtit Novus Opinion göra en förtroendemätning på partiledarna och ministrarna. Mätningen visar att Maria Wetterstrand är den partiföreträdare som åtnjuter stört förtroende hos svenska folket. Hon får högre betyg än såväl statsminister Reinfeldt som (s)- ledaren Mona Sahlin. Lägst betyg av partiledarna får (v)- ledaren Lars Ohly.

Läs hela undersökningen genom att kopiera in länken nedan i din webbläsare:

http://nyhetskanalen.se/polopoly_fs/1.645593.1222504115!förtroendebarometer%20september%202008.pdf

Var sak har sin tid, brukade min morfar säga, där han satt med en glödande cigarettfimp framför text- tv:s lottosidor någon gång under slutet av 80- talet. Och trots döttrarnas ihärdiga tjat om att städa undan tipskupongerna och tömma askkoppen, så satt han kolugnt kvar och fortsatte drömma om de kommande miljonvinsterna. Likväl är tiden sedan länge förbi, då rökarna satt med cigaretter framför tv- appraten. I dag står de, om de alls finns kvar, med ciggen ute i trädgården, huttrandes om sina blåfrusna nävar, medan de tänder sina små giftpinnar. Jodu, var sak har sin tid...

"Var sak har sin tid". Ett valspråk som också kan ses som en lysande beskrivning över behovet av förnyelse. Under tidig medeltid var byteshandel det stora. Behovet av förnyelse ledde så småningom till en utveckling. Den katolska kyrkans krav på intaxering av skatter, kombinerat med behovet av ullimporter från norr, gjorde på 1400- talet familjen Medici i Florens stormrik. Genom ett blomstrande bankväsende i tiden, fjärran från dagens buschkuscher (som A-ekonomi brukar kalla det) och blankningar. Nej, Medicis blomstrande verksamhet var ett banksystem anpassat för sin tid.

Måhända är den pågående finanskrisen i USA början till slutet på det tidevarv som präglat världen under det senaste seklet. Spekulationssamhällets tidevarv - går det mot sitt slut? En hel del tyder på det. De ekologiska ramarna som moder jord ger oss, rentav förutsätter att vi löser vårt välstånd på annat vis. Och då kanske det är dags för den finansiella sektorn, att likt familjen Medici i Florens för snart 600 år sedan, anpassa verksamheten utifrån omvärldens behov. Och då är det måhända dags för de politiska krafterna att våga formge ekonomiska spelregler, som anpassats för dagens verklighet, snarare än att försöka lappa och laga det 1800- talssystem som leder till ett moras för den jord som föder oss.

En sak är säker - Keynes teorier om att ökad efterfrågan krävs för en ökad välfärd - den teorin är det dags att skrota. Ty i förlängningen leder den teorin till en ekologisk kollaps. Frågan är om finanskrisen i USA är ett tecken på insikten om att 1800- talsmodellerna är ohållbara. Om så är fallet - då är (mp) enda alternativet för Sveriges medborgare, eftersom vi är den enda politiska kraft som ens ägnat tanken åt ett nytt ekonomiskt system, anpassat för den tid som väntar oss efter det att spekulationssamhällets tidevarv gått i graven...

Att Arctic Paper stänger det anrika bruket Håfreström i Åsensbruk var ingen blixt från klar himmel. Men att 300 människor nu blir av med jobbet, i en kommun med bara knappt 10.000 invånare, det är ett hårt slag för en kommun som kämpat för att hålla nosen ovanför vattnet.

Men möjligtvis ger det första intycket en skev bild. Andra nedlagda bruksområden, såsom Fengersfors, har nått nya blomstertider efter krisår och svårmod. Not Quite i Fengersfors visar att läget inte är hopplöst, bara för att den stora arbetsgivaren lägger ner. Där har industrins högborg omsatts till ett blomstrande upplevelsecentrum av hävd. Må vi hoppas att den dystra nedläggningen av anrika Håfreströms i Åsensbruk också, på sikt, kan leda till nya, innovativa och kreativa framtidsinriktade verksamhter...

Jag upphör aldrig att förvånas över hur, till synes skärpta och smarta människor, återgår till grottstadienivå när de riskerar att inte få som de vill. I (mp):s interna diskussioner om JA eller NEJ till EU- utträde finns det tyvärr grottmänniskor på båda sidor just nu. Skämmes, ta mig sjutton...

I dag tänkte jag göra det lätt för mig, och länka till ett av de bästa resonemangen kring varför kravet på EU- utträde bör slopas. Läs Heitis argument här.

Gå in på kampanjsidan och läs mer om varför vi bör stanna kvar i EU

- - - - - -

Världen omkring oss förändras. Vi lever alltmer i ett regionernas Europa. Tydligast ur ett svenskt perspektiv blir det förstås vid Öresund, där Skåne och Kaupmannahöfns- området alltmer växer samman. 20.000 pendlar över sundet var dag för att ta sig till arbetet i grannlandet. I förlängningen ser vi hur Götalandsbanan och Europakorridoren på några timmar kan föra oss till kontinenten på ett smart och miljövänligt sätt. Om 30 år kanske vi bor i Borås och arbetar i Hamburg, och på vår väg passerar vi Danmark.

En förutsättning är förstås att vi bygger en enhetlig transportinfrastruktur. I dag åker bara en bråkdel av människor och gods över Europas nationsgränser med tåg. Detta då vi har nästan lika många olika drifts- och spårvarianter, trafikeringsregler och bokningssystem, som vi har länder. Jag tror på att EU kan bistå med den samordnande funktion som krävs, för att framtida nationella investeringar också ska ske med tanke på att knyta samman oss på ett klimatsmart, tekniksmart och resurssmatt sätt.

EU är ingalunda en ultimat lösning. Mycket är dåligt, faktiskt mer än vad som är bra. Men jag tror på att en grön kraft i EU kan påverka mer än en grön kraft utanför EU.  Därför är det ohållbart att vilja att Sverige ska gå ur EU.

EU växer så det knakar. I dag är det fler länder i Europa som är med i EU än som står utanför. EU är inte längre den lilla elitistiska rikemansklubb det en gång var. I tider som nu, när länder som Ukraina förhandlar om associationsavtal (läs mer i DN), Serbien förbereder sig att bli kandidatland och Turkiet verkar vara beredda att förhandla i Cypernfrågan - är det då läge för Sverige att gå ur?

Mitt svar på den frågan är nej.

Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson sammanfattar två saker på ett mycket bra sätt på sin blogg. Dels synen på regeringens brister när det gäller en klimatpolitik värd namnet. Dels en kritik kring att föreningen blivit indragen som argument i den interna medlemsomröstningen om huruvida (mp) ska lämna EU eller inte.

Efter att ha bläddrat lite i ett nummer av tidningen Miljömagasinet, som av någon mystisk och oförklarlig anledning landat med personligt adresserat tryck hemma hos mig, kan jag bara konstatera att det var bättre förr. Med förr menar jag förstås tiden då suveräna Elisabeth Wiechel var tidningens chefredaktör, och hade ambitioner att bygga upp en seriös endagarstidning med. I dag verkar den mest vara någon form av sammelsurisk samlingsplats för människor som inte får chansen att göra sin röst hörd någon annanstans, till på köpet med fler artiklar om Lissabonfördraget än om miljön.

Sett i backspegeln hade nog varit lika bra om MM gått i graven den dagen Elisabeth lämnade tidningen. Personligen tyckte jag det var en svart dag när partiet beslutade ta sin hand från tidningen, för det startade nedmonteringen och avlövningen av en tidning som en gång var på väg att bli Sveriges mest seriösa nyhetstidning med miljöperspektiv...

Mångårige EU- parlamentarikern och EU- kritikern Per Gahrton skriver i dag på sin bloggsida om hur han ser på Miljöpartiets förhållande till EU. Kan inte annat än instämma i hans argumentation till punkt och pricka.

Andelen Miljöpartistiska sympatisörer som vill att sverige ska lämna EU är i dag under 25%, medan omkring hälften av sympatisörerna tycker bra om EU. Jag tillhör den kategori politiker som tycker att man ska lyssna på sina väljare.

Fler skäl till att rösta NEJ till utträdeskravet finner du på kampanjsidan.