Förre (s)- finansminister Erik Åsbrink presenterade idag på ett LO- seminarium sina idéer kring vilken linje LO och (s) bör föra på ekonomi- och arbetsmarknadsområdet vid en eventuell valseger 2010. Som oomkullrunkeliga förslag framförde han att LO och (s) måste:

- säga absolut nej till införande av friår

- säga absolut ja till att bygga ut kärnkraften

- säga absolut ja till att inte röra det av alliansen införda jobbavdraget

- kräva hårdare kontroll av dem som erhåller A-kassa, för att minimera fusket

Som om inte det var nog, visade tv- kamerorna ivrigt instämmande nickningar från (s) ekonomipolitiske talesperson, Thomas Östros, och något mindre, men ändå positiva nickningar, från LO- basen Lundby-Wedin.

Efter detta inspel står det alltmer klart för mig, att (mp) bör kräva finansministerposten i en eventuell förhandling kring regeringssamverkan mellan (s) och (mp) efter 2010. Somliga verkar tro att det skulle vara ett orimligt krav - själv väljer jag att blicka västerut, mot Norge. Där heter finansministern Halvorsen, och företräder det lilla rödgröna regeringspartiet Sosialistiskt Venstre. Om kravet att få finansministerposten blir tillräckligt tydligt från oss miljöpartister, så tror jag att sossarna är tillräckligt maktkåta att släppa till oss posten...

Den tredje veckan med förkylning har inletts, och nu är det nattliga hostattacker som gäller. I bland är det skönt att sitta vaken om nätterna, och pyssla med lite ditten och datten. Men när man egentligen är lika livlig som en näve grus, och inget hellre vill än att sova, då är det ett elände att host- attackerna håller en vaken.

Fördelen är dock att man kan formulera ett inlägg här på bloggen. Har ju varit lite lat på det området, under mina sjukveckor, får liksom ingen inspiration att skriva något.

Nähepp, nu skall jag återgå till att läsa en faschinerande bok av Göran Hägg (ni vet, han som brukar sitta i SVT:s morgonsoffa om fredagarna), som handlar om Påvarnas historia, allt från Petrus till Benedictus XVI. En oerhört mycket mer faschinerande, och skrämmande historia, än vad man kan tro. De värsta påvarna hittills (av de kapitel jag läst), torde vara Alexander (tror numret var den VII) och Julius II samt en Leo, vars nummer jag glömt. Den ene var en horkarl, den andre en icketroende krigare, och den tredje ville bara leva loppan. Jojo, det finns många skandaler att läsa om. Och Göran Hägg skriver på ett lagom ironiserande och hurtfriskt sätt. En perfekt bok, när man är sömnig, men inte kan sova...

God natt, gott folk!